Tur och otur för Sarasoja-Lilja

Det gick ett sus genom de fullsatta läktarna i Lahtisgropen när speakern nämnde Riikka Sarasoja-Lilja, som tillsammans med Krista Lähteenmäki tog hem Finlands enda medalj i skid-VM. Av publikens stöd att döma var det ingen som längre kom ihåg stafettfiaskot i Val di Fiemme.– Jag hörde åtminstone inga burop, säger Sarasoja-Lilja som strålar i kapp med vårvintersolen efter att ha skejtat till sin bästa individuella placering i världscupen – inför en högljudd hemmapublik. Stämningen: betydligt bättre än i VM i Val di Fiemme, som avslutades i söndags. Lahtis drar alltid publik och på lördagen var dessutom vädret toppen, om än lite kyligt.– Det här är mitt favoritställe att skida, säger Saraoja-Lilja som var klart bästa finländare med sin femte plats på den blixtsnabba sprintbanan i Lahtis. Sarasoja-Lilja ser ut att ha återhämtat sig hyfsat väl från VM-pärsen, fast det bara gått en dryg vecka sedan hennes sista start i Val di Fiemme. Efter en minst sagt trevande inledning i försöksheaten var Sarasoja-Lilja till slut den klart bästa finländska damåkaren, då Aino-Kaisa Saarinens, Anne Kyllönens och Kerttu Niskanens väg tog slut i kvartsfinalskedet.– Det har varit dåliga dagar och riktigt dåliga dagar. Det har känts så tungt att jag ibland ringde min tränare (Heikki Pusa) för att fråga om jag verkligen måste åka på träningsrunda den dagen, säger Sarasoja-Lilja.– Jag var överraskad över hur trött jag var efter VM. Kanhända var det VM som tyngde i benen, men efter försöksheaten såg det inte alls bra ut för Sarasoja-Lilja. Hon var trettionde snabbast och den sista som kvalade in till kvartsfinal.– Efter prologen tänkte jag att håhhåjjaa, men det kändes bättre och bättre för varje heat, säger Sarasoja-Lilja som hade turen och tiondelarna på sin sida i kvartsfinalerna och semifinalerna. Sarasoja-Lilja tog sig vidare som lucky looser efter att ha sprintat förbi fransyskan Aurore Jean i kvartsfinalen och nappade också en plats i finalen på tid efter att ha spurtslagit ryskan Natalia Matveeva – på målfoto.  Onekligen hade hon lite flyt också då norska VM-medaljören Heidi Weng vurpade och miste sina chanser i semifinalen.  Men i finalpasset vände trettioettåringens tur. I en utförsbacke trasslade hon ihop sig med Charlotte Kalla med följden att båda ramlade omkull och miste sina chanser att blanda sig i när Kikkan Randall, Marit Björgen och Alena Protjazkova gjorde upp om pallplaceringarna.– Det är sånt som händer i sprinterna. No hard feelings. Kanhända hade jag varit femma ändå, säger Sarasoja-Lilja utan att verka väldigt besviken över händelsen. Sarasoja-Lilja har all orsak att vara nöjd med sin säsong: hon tog som bekant brons i lagsprinten i VM och gjorde ett bra lopp i den individuella skejtmilen. Den enda plumpen i protokollet kom då hon säckade ihop under ankarsträckan i damstafetten och sumpade det som skulle vara Finlands säkraste VM-medalj.– Stafetten var en flopp. Men två tredjedelar av VM gick bra och före det gjorde jag ett lyckat lopp i Davos, säger Sarasoja-Lilja med en dryg veckas perspektiv till Val di Fiemme.– Det var ändå min första medalj i värdetävlingssammanhang och månne den inte glimrar allt ljusare i kapp med att vårsolen skiner. I morgon åker damerna 10 km klassisk stil - Saarinens, Kyllönens, Niskanens och Krista Lähteenmäkis favoritsträcka – på Lahtis förnyade fem kilometers slinga, som till skillnad från sprintbanan är både backig och tuff. Anne Kyllönen har det delikataste utgångsläget av finländarna, då hon ligger femma i världscupens sammandrag.– Det blir intressant. Varje poäng är viktig för mig, säger Anne Kyllönen som var rätt nöjd trots att hon blev utslagen i sprintens kvartsfinaler.– Jag var lite förkyld i början av veckan, så jag var till och med lite överraskad över att tidskvalet gick så bra. Men i kvartsfinalen räckte farten inte ännu till mot världens bästa (Björgen, Kowalczyk, Sadie Bjornsen).