I dag står de första distansstarterna på programmet i Falun, då damerna skidar 7,5+7,5 kilometer och herrrarna 15+15 kilometer skiathlon. Räkna med att finländarna hänger bra med efter den klassiska första halvan, men efter bytet till fri stil försvinner täten i fjärran.
Ett bekant fenomen. Finländarna är överlag betydligt bättre på klassisk stil än på fri stil – Pirjo Muranens sprintbrons 2009 är den enda finländska individuella VM-medaljen i fri stil sedan 2001. I stafetterna har Finland ofta tappat greppet under de två sista fristilsträckorna.
Finländarna har av tradition betraktat skate som något av ett missfoster och värderat klassiska sträckor högre. Men nuförtiden delas hälften av OS- och VM-medaljerna ut i fri stil.
– Det har mycket att göra med kulturen. Om du jämför finländares och nordbors klassiska teknik med centraleuropéerna ligger vi en bit före, säger Sami Jauhojärvi, som är en av världens bästa klassiska åkare, men en mycket medioker fristilsåkare.
– Väderförhållandena i Finland är också gynnsammare för klassisk stil. Det är ofta långsamt före för skate, vilket gör det mer ansträngande för musklerna. Det är lättare att balansera helheten via klassisk stil.
Tuffare konkurrens
I Sotji vann Jauhojärvi som bekant OS-guld i par med Iivo Niskanen i den klassiska sprintstafetten, medan Aino-Kaisa Saarinen och Kerttu Niskanen grejade OS-silver i samma gren. Men skidsätten alternerar mellan stortävlingarna och i Falun körs finländarnas succégren med fri stil. Det försämrar klart finländarnas chanser till medalj.
– Den internationella nivån är mycket högre i fri stil än i klassisk stil. Skidåkare från centraleuropeiska länder och nya skidländer som USA är klart bättre i fri stil äni skate, säger skidtränaren Toni Roponen vars adepter Riitta-Liisa Roponen och Matti Heikkinen båda är exceptionellt duktiga fristilsåkare.
– Det skapar en illusion av att vi, och norrmännen, relativt sett är bättre än de andra länderna i klassisk teknik. Men på fri stil kommer rivalerna på bred front. Skateloppen är mycket hårdare, för det finns en större massa av elitåkare som behärskar fri stil.
För lite backar i Finland
Sex finländare har stått på prispallen i världscupen den här säsongen. Men ingen har varit bland de tre bästa i ett skatelopp. I VM-genrepet i Östersund bemannade de blåvita toppnamnen Kerttu Niskanen, Krista Pärmäkoski och Aino-Kaisa Saarinen 22:a, 29:e och 30:e plats.
Roponens hustru Riitta-Liisa Roponen är den enda landslagsåkaren som specialiserat sig på fri stil. Med sina två sjunde platser i världscupen i vinter står hon ut ur den blåvita mängden.
– Det finns många länder som är sämre i klassisk stil än fri stil. I fri stil är det jämnare konkurrens. Det finns många centraleuropeiska länder där skidåkarna är sämre i klassisk stil än i fri stil, säger Finlands förbundskapten Reijo Jylhä som också är Jauhojärvis personliga tränare.
Roponen och Jylhä ser också terrängen i Finland som en delorsak till att finländarna är bättre i klassisk stil. I Centraleuropa finns det gott om branta uppförsbackar, men i Finland är terrängen till stor del flack.
– Klassisk stil påminner om att gå och löpa. Men för att köra bra skate borde du lära dig att jobba med stora vinklar på knäna, lite som i cykling. Det faller sig naturligt att göra det i uppförsbackar, men här i Finland måste du medvetet gå ut och leta efter uppförsbackar, säger Jylhä.
– Vi klarar oss ju bra så länge det är flackt och går att glida med skidorna. Men våra skidåkares muskeluthållighet räcker inte till för att skejta långa uppförsbackar.
Kräver benmuskler
Skidskytten Kaisa Mäkäräinenär vid sidan om Roponen Finlands utan tvekan bästa kvinnliga fristilsåkare. Enligt hennes tränare Jarmo Punkkinen ställer skate annorlunda fysiska krav än klassisk stil.
– Det krävs bra teknik, men framför allt hög prestationsförmåga i benmusklerna. Du måste ha krut i benen för att orka trampa hela sträckan, säger han.
– I skate varar kraftmomentet längre när du sparkar och glider. Det är mer statiskt än klassisk stil. Överkroppen är mer statisk och du försöker hela tiden skapa tryck mot skidorna.
Hur kan finländarna då bli bättre i skate? Svaret är enkelt: träna.
– Du måste skida hårt i fri stil under träningssäsongen, säger Matti Heikkinen.
Heikkinen vann VM-brons 2009 och VM-guld 2011 på 15 kilometer med intervallstart – i klassisk stil. I Falun körs hans favoritsträcka i fri stil. Därför har han satsat extra mycket på fri stil.
– Mycket. Svårt att säga hur mycket, men vi säger fifty-sixty, säger han.
– Min muskeluthållighet har gått framåt. Nu orkar jag dansa tropak bra mycket längre.
Borde börja tidigt
De bästa fristilsåkarna skidar ungefär lika mycket mängd med båda skidsätten, men kör mera hårda träningspass med skate. Kaisa Mäkäräinen skidar en hel del klassisk stil under grundträningsperioden, men under vintern kör hon alla hårda träningspass i fri stil. Riitta-Liisa Roponen kör ett liknande upplägg. På det sättet kan de finslipa tekniken och prestationsförmågan särskilt för fri stil.
– Det räcker inte att du bara åker ut på en träningsrunda nu och då utan du måste verkligen satsa på tekniken också, säger Mäkäräinens tränare Jarmo Punkkinen.
Men det är svårt att sadla om och lära sig fulländad fri stil i vuxen ålder. Norska Tour de Ski-segraren Martin Johnsrud Sundby är ett exempel på en klassisk åkare som under vuxen ålder utvecklats till en magnifik fristilåkare. Men han är ett undantagsfall.
– Vi har ett bra nätverk med bra och backiga skidspår i Finland. Vi borde redan i ett tidigare skede få juniorerna ut och träna i de mest krävande spåren, säger Heikkinen.
Men i grund och botten är fri stil och klassisk stil olika sidor av samma mynt. Både kräver grym syrekapacitet och aerobisk uthållighet.
– Om du är i jävla bra form går nog båda skidsätten bra, säger Roponen.